Sökresultat

Analysföretaget Clarivate Analytics, listar varje år världens mest inflytelserika forskare. Med på listan finns bland andra lundaforskarna Sara Linse och Johannes Rousk. Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi – Det här visar att vår forskning är viktig och intressant, och att människor läser om den. Vi publicerade en banbrytande upptäckt 2013 kopplad till Alzheimers sjukdom som mång

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-de-tre-mest-citerade-lundaforskarna-ar-naturvetare - 2025-12-17

Hon vill kasta nytt ljus över den mörka materian som länge gäckat forskarvärlden. Nu tilldelas partikelfysikforskaren Caterina Doglioni 20 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Caterina Doglioni, biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp en forskargrupp som ska söka efter nya partiklar som kan ge ledtrådar till den mystiska mörka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/prestigefyllt-anslag-till-partikelfysiker - 2025-12-17

Hur kommer det sig att bin alltid hittar hem igen – den rakaste vägen, till och med? Vad är det i insektshjärnan som gör navigationen så lätt? Och kan man kopiera den funktionen? Det har en grupp forskare undersökt i ett projekt som förenar kunskaperna från biologi, fysik, nanovetenskap och informatik. Först ser linjen ut som ett virrvarr. Den svänger än hit, än dit, till synes slumpartat. Sedan h

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biets-lokalsinne-kan-ge-nytt-navigationssystem - 2025-12-17

Hon är kemist. Han är medicinare. Tillsammans ligger de bakom några av den senaste tidens stora forskningsgenombrott kring Alzheimers sjukdom. Sara Linse och Oskar Hansson hoppas kunna lägga grunden för framtidens läkemedel och diagnosmetoder. Det är en sådan där ovanlig morgon sent i november då solen inte behöver kämpa mot sjok av stålgråa moln. I Kemicentrums entré väntar Sara Linse, professor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/toppduo-vill-losa-alzheimers-gata - 2025-12-17

Skogsutredningen som nyligen lämnades in till den svenska regeringen ger förslag på hur synergier mellan internationella och nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi kan skapas. Ny forskning drar slutsatsen att skogar och skogsbruket också är nyckelaspekter i minskningen av klimatpåverkan. De nya forskningsresultaten bidrar med kunskap relevant för markanvändar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbruket-spelar-nyckelroll-i-sveriges-minskning-av-klimatpaverkan - 2025-12-17

Kan framtidens vindkraftverk bli effektivare genom analyser av iskärnor från Grönland och tusenårig årsringsdata från europeiska träd? Det menar geologiforskaren Jesper Sjolte vid Lunds universitet som nyligen tilldelades 5,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Hur framtidens vindkraftparker ska konstrueras för att leverera maximalt med energi i takt med att klimatet förändras är en komplex fr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/1-000-ar-gammalt-vader-ska-anvandas-att-framja-framtidens-vindkraft - 2025-12-17

2016 påträffades en bortglömd arkivskatt i geologiska institutionens källare. Bland materialet fanns bland annat en unik Islandskarta från 1844 och en geologiskt heltäckande karta över Nya Zeeland daterad 1869. Nu har 322 alster restaurerats och det smids planer på en utställning. Ett blekt novemberljus faller in genom de välvda fönstren i konferensrummet Hansen på fjärde våningen i Universitetsbi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/glomd-kartskatt-har-aterfatt-sin-forna-glans - 2025-12-17

Nu har forskare från Lunds universitet dragit en spännande slutsats angående massiva stjärnor som kan observeras i ytterområdena hos många spiralgalaxer. Dessa objekt verkar vara så kallade skenstjärnor som har flyttat sig till platser där det inte kan bildas några stjärnor alls. För ungefär tio år sedan upptäckte forskarvärlden att ultraviolett ljus strålar ut från ytterområdena i många spiralgal

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-hittar-forklaring-pa-gatfulla-stjarnor - 2025-12-17

En folkbildande partikelfysiker med en rad världsupptäckter i forskarportföljen och en experimentell professor som utvecklat teoretiska modeller i gränslandet mellan kemi och fysik. Melissa Franklin och Clifford Woodward har utsetts till hedersdoktorer vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Melissa Franklin, partikelfysiker vid Harvard University, har gjort betydande insatser i f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ledande-partikelfysiker-och-banbrytande-kemist-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-12-17

Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan komma till användning vid tillverkning av små drönare. Lundaforskarna har i detalj

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2025-12-17

Redan i slutet av 1960-talet lanserades teorier om en möjlig förekomst av supertunga grundämnen. Deras mest långlivade atomkärnor skulle kunna ge upphov till en så kallad ”stabilitetsö” långt bortom grundämnet uran. Men nu visar en studie, som letts av kärnfysiker vid Lunds universitet, att ett 50 år gammalt kärnfysikmanifest måste revideras. Det tyngsta grundämnet som finns i naturen är uran, var

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/karnfysikalisk-seglats-mot-mytomspunnen-o - 2025-12-17

Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och tar sig fram genom jordens mikroskopiska labyrinter. Undersökningarna har gjorts i laboratorium och de underjordiska gångarna har tillverkats syntetiskt av silikonpolymer. I mikroskop har forskarna kunnat följa

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2025-12-17

Till hösten välkomnar Pufendorfinstitutet fyra nya Advanced Study Groups. Grupperna kommer att utforska energikrisens påverkan på hushåll, industrier och energiomställningen; markanvändningskonflikter i Sverige; kopplingarna mellan digital innovation och växande digitala ojämlikheter i förhållande till mänskliga rättigheter; och konstnärliga processer i musik och litterärt skapande. Läs en kort in

https://www.pi.lu.se/artikel/hostens-nya-advanced-study-groups - 2025-12-17

Nu är Pufendorfinstitutets årliga utlysningar öppna. Anställda vid Lunds universitet inbjuds att ansöka om möjligheten att få bilda ett Tema eller en Advanced Study Group vid institutet. Utlysning av Tema  Ett Tema ska samla en tvärvetenskaplig grupp kring ett vetenskapligt problem. Det ska vara nyskapande till sin karaktär och ännu inte moget för konventionell forskningsfinansiering. Arbetet i et

https://www.pi.lu.se/artikel/utlysning-av-teman-och-advanced-study-groups-vid-pufendorfinstitutet-2024 - 2025-12-17

Mark Grimshaw-Aagaard arbetar vanligtvis som professor i musik vid Aalborgs universitet i Danmark, men under de kommande sex månaderna gästforskare i Temat Sound of Democracy vid Pufendorfinstitutet.   Läs intervjun med gästforskaren Mark Grimshaw-Aagaard på vår engelska hemsida  Missa inte Mark Grimshaw-Aagaards gästforskarföreläsning "Ultrasound: Unheard worlds" den 24 November kl. 13.00 på Pufe

https://www.pi.lu.se/artikel/mot-temat-sound-democracys-gastforskare-mark-grimshaw-aagaard - 2025-12-17

Berit Løkensgard Strand är professor vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet - NTNU. Under hösten 2023 och våren 2024 är hon gästforskare vid Pufendorfinstitutet och arbetar med Temat Färdplan för Biomaterial 4.0. Berit hoppas kunna bidra till gruppens arbete med sin expertis inom biopolymerer och ge nya perspektiv på framtidens biomaterial. Läs en kort intervju med Berit Løkensgard

https://www.pi.lu.se/artikel/mot-var-gastforskare-berit-lokensgard-strand - 2025-12-17

Marie Koldkjær Højlund är kompositör, ljudkonstnär och docent i ljudstudier vid Aarhus Universitet. Under hösten 2023 är hon gästforskare i Temat Sound of Democracy. Marie ser fram emot att arbeta med Temat Sound of Democracy för att vidareutveckla konceptet “sonic citizenship” som hon arbetat med den senaste tiden, och som hon menar på många sätt är besläktat med frågorna inom Temat Sound of Demo

https://www.pi.lu.se/artikel/mot-var-gastforskare-marie-koldkjaer-hojlund - 2025-12-17

Sierd de Vries är docent i kustteknik vid Delft University (Nederländerna). Under våren 2024 är han gästforskare vid Pufendorfinstitutet och arbetar med Temat Kustperspektiv. Sierd de Vries arbetar med att skapa hållbara kustlandskap. Med en bakgrund inom kustteknik och kustvetenskap studerar han hur naturbaserade lösningar kan bidra till en hållbar utveckling av kustlandskap .Läs mer om Sierd de

https://www.pi.lu.se/artikel/mot-var-gastforskare-sierd-de-vries - 2025-12-17

Lena Rubensdotter är geolog och forskare vid Norges Geologiske Undersøkelse (NGU) samt institutionen för Arktisk Geologi vid University Centre of Svalbard. Lena Rubensdotter arbetar framförallt med geofaror och hastiga sluttningsprocesser, inom området geomorfologi och kvartärgeologisk kartläggning, periglacial geomorfologi, kustgeomorfologi samt arktiska permafrostrelaterade faror.Läs mer om Lena

https://www.pi.lu.se/artikel/mot-var-gastforskare-lena-rubensdotter - 2025-12-17

Institutet välkomnar två nya Advanced Study Groups, med start i februari 2024: (O)Naturliga gränser och Estetikens roll i företagsutveckling Den första ASGn  (O)Naturliga gränser: Tvärvetenskapliga perspektiv på den ”europeiska integrationens gränser, syftar till att utforska hur naturliga förhållanden bestämmer egenskaper och gränser för europeisk integration, och hur europeisk integration repres

https://www.pi.lu.se/artikel/varens-nya-advanced-study-groups - 2025-12-17